lördag, januari 29, 2011

(C) måste skruva upp nivån

För några år sedan erbjöds jag som företagare möjligheten att gå en utbildning hos något som kallades "Företagsakademin". Det hela var del av något EU-program. Det var alltså Europas skattebetalare som betalade kalaset. En på det hela taget meningslös aktivitet, som merparten av alla andra liknande program. Om man från politiskt håll vill gynna företagandet är det ju enklare att från början bara ge sjutton i att sno så mycket av företagarnas pengar, kan man tycka. Det är dock en annan diskussion.

Det hela gick hursomhelst ut på att man skulle skriva affärsplan och i grupp sitta och diskutera hur vårt företagande kunde bli bättre. Fler än hälften av de deltagande företagen upplevde samma "problem". De tyckte sig vara bra på det de gjorde, men saknade fart på säljet. Några hade provat, och andra försökte få tag i, en säljare, för att lösa problemet. I samtliga fall utan särskild framgång.

Jag tror mig förstå varför: Säljet är ryggraden i varje affärsverksamhet. Säljer du inte, är du ingen affärsman. Är du ingen affärsman, är du helt enkelt inte någon vidare företagare.

Jag kommer att tänka på det ibland när Centerpartiet analyserar vikande resultat. Inte sällan får man höra att folk inte förstår hur bra vi egentligen är, eller att media behandlar oss dåligt.

Alla som kastat sig ut i företagandets osäkra värld, och överlevt, suckar över sådant. Vi vet att det aldrig finns några ursäkter. Säljer du inte, så gör du inte rätt. Orättvist? Kanske. Det är ändå ditt förbannade ansvar.

Att branschkollegor och samarbetspartners med liknande förutsättningar går bra medan den egna verksamheten går dåligt är hemskt. Sådant prövar vår självkänsla på brutalaste sätt och det finns två sätt att reagera. Antingen riktar man blicken inåt och gör upp någon slags plan om hur man kan bli bättre, eller så tittar man sig omkring och börjar anklaga omgivningen.

Det sämsta tänkbara sätt att hantera det problem att man känner sig omsprungen är att börja ställa krav på att andra ska stanna. För det första är det en inte helt lätt förhandling att få till. För det andra gynnar det på sikt ingen i branschen.

Annie Johansson var tydlig med detta på presskonferensen igår, med anledning av valanalysens resultat: Det är inte Moderaternas fel att Centern går dåligt. De tar stor plats och är det parti som förknippas med Alliansen allra mest, men det faktum att Moderaterna är skickliga behöver inte hindra att vi också är det.

Det finns en hel del att göra i Centerpartiet. Valanalysen markerar bland annat att många upplever en brist på ledarskap inåt. 2006 blev Maud mer minister än partiledare. Förslaget att införa en vice partiledare är därför följdriktigt, men våra problem löses inte med en enkel organisationsförändring.

Alla är överens om att vi måste bli bättre på att "sälja", men som nästan hälften av alla som gått "Företagsakademin" kanske begripit, så är inte säljet någonting man liksom kan "koppla på". Det måste vara en naturlig och integrerad del av affären.

Den viktigaste faktorn i all kommunikation är trovärdighet. Det spelar ingen roll vad du säger eller hur mycket pengar du lägger på att få säga det, om folk inte tror på det. Nyckeln till trovärdighet är konsekvens. Att hålla samman en budskapsplattform är en stor del av kruxet, såväl över tid som över Centerrörelsens hela bredd. Folk måste känna igen sig i Centerkommunikationen, oavsett om den kommer från Krokom eller Kronoberg, från ett statsråd eller en valarbetare.

Man kan heller inte säga en sak en dag och motsatsen en annan.

Allt detta kräver att vi en gång för alla (eller åtminstone för en ganska lång tid) diskuterar igenom vad Centerpartiets värderingar egentligen är, så att vi har ett gediget gemensamt principbatteri att luta oss mot. Valanalysgruppens förslag om extrastämma och att vi där ska anta ett idéprogram är därför mycket klokt.

Jag hoppas att det blir av och ämnar delta i idédebatten fram tills dess högst aktivt!

Etiketter: ,