lördag, april 17, 2010

Toppkandidatutbildning och kulturimperialism

Just nu befinner jag mig på hotell Clarion i Stockholm bland ungefär 100 andra Centerpartistiska kandidater för utbildning inför valet.

Gårdagen omfattande några föreläsningspass och gruppdiskussioner om olika ämnen. När det gäller skatter och synen på medborgarnas pengar är vi påfallande överens. Huvudregel är att pengarna tillhör den som tjänat dem.

En diskussion som dock blev oerhört hetsig var om så kallad "fair trade". En del verkar tycka att fair trade är ett viktigt instrument för att skapa en bättre verklighet för odlare i fattiga länder. Jag tycker att de problem som skapas är långt större än de som fair trade syftar till att lösa.

När priser bestäms utifrån istället för att bestämmas av flera köpare och flera säljare på en marknad uppstår en rad negativa effekter. Fel kvantitet och kvalitet kommer att produceras, vilket ger upphov till allokeringsförluster. Marknaderna är alltså mindre effektiva än vad de annars hade varit.

Genom att lågproduktiva metoder "belönas" genom högre priser än vad som är marknadsmässigt motiverat, saknas incitament för produktivitetsutveckling.

Undanträngning kan uppstå från verksamheter som är på väg att förbättra sina metoder och utvecklingsekonomier låses fast i lågproduktiva strukturer - ett tillstånd som konserverar förhållandet mellan dagens fattiga och rika.

Ett system som i många stycken tillkommit i all välmening (ibland är det också bara ett av många verktyg i socialisternas låda för att motverka marknadsekonomi), leder i själva verket till samma sak som den mest smaklösa kulturimperialism.

---

Läs Karl Malmqvists (CUF) utmärkta rapport om de praktiska implikationerna av Fair Trade för fattiga bönder i tredje världen.

Etiketter: ,