torsdag, september 03, 2009

Förbifartsmotståndet är ett ideologiskt motstånd mot bilen

Lite mer om förbifarten: Alltså, Miljöpartiet sätter verkligen ner foten oerhört tydligt om att förbifart Stockholm inte ska byggas. På miljöpartistiska bloggar, från Grön Ungdom och från partiets riksdagsledamöter.

Av allt att döma så gäller Miljöpartiets krav på Socialdemokraterna som ställdes för ett och ett halvt år sedan på DN Debatt om att det inte under några som helst omständigheter kan bli tal om en förbifart Stockholm, om regeringssamarbete med (S) ska vara aktuellt.

Det vore väl intressant om Mona Sahlin, eller åtminstone någon tongivande socialdemokratisk stockholmspolitiker (Bosse Ringholm, kanske?) ville gå ut och ge besked om huruvida det blir någon förbifart eller inte, om nu vänsterpartierna skulle vinna nästa val.

Jag förstår i allra högsta grad miljöargumenten. En förbifart kommer att leda till fler transporter och transporter är förknippade med miljöbelastning.

Detta står mot människors behov av att kunna ta sig tvärsigenom landet och staden för att kunna jobba, bo, konsumera och kramas.

Miljön är ett oerhört viktigt värde, men det finns fler viktiga värden att väga dessa emot.

Att hävda klimatargument mot förbifarten är faktiskt inte särskilt kraftfullt. Totalt står den svenska fordonstrafiken för mindre än 0,2% (ca 0,18%) av världens utsläpp av växthusgaser.

Den ökning som kan komma av att fler kommer att kunna transportera sig omkring måste anses som försumbar på ett globalt plan. Det ska ställas mot de positiva effekter som kommer av att dessa transporter kan äga rum.

Det är dessutom långt ifrån säkert att någon utsläppsökning av växthusgaser överhuvudtaget kommer att ske. Hela tiden blir bilar och bussar mer och mer energieffektiva och nya metoder att framställa förnyelsebara bränslen på ett effektivt och säkert sätt utvecklas hela tiden.

Visst kan man väl ha synpunkter på prislappen, men att ställa det mot tågtrafiken träffar helt enkelt fel. Citybanan är redan påbörjad och kommer att utöka spårkapaciteten för att möta ett ökat tågresande som antagligen kommer att följa av avregleringen.

Det är naturligtvis väldigt bra.

Men för alla dessa transporter där bilen passar bättre behövs en till väg över (eller för all del under) Mälaren. En väg som inte går genom stan - och helst en i tunnlar för att skydda viktiga kulturområden.

Situationen är ohållbar redan idag, med partikelnivåer off the charts på Essingeleden. Kilometerlånga köer är faktiskt inte särskilt miljövänliga de heller.

Man vågar nästan inte tänka på hur det kommer att se ut 2020 om man inte fattar dessa viktiga beslut nu. Beslut som en vänsterregering kanske inte skulle kunna fatta.

---

Läs även Bjerke, DN och SvD.

Etiketter: , ,

11 Comments:

Blogger Christian Valtersson said...

Du skriver att ingen mår bra av långa köer. Men viktiga remissinstanser skriver ju att förbifarten kommer leda till ökade köer. Ditt argument fungerar alltså bättre mot än för förbifarten.

Mvh
Christian

3:29 em  
Blogger Johan, PL&C said...

Tjena Christian!

Det är - med förlov sagt - snickelidingsnack. Högre kapacitet ger bättre genomströmning. Det är möjligt (och troligt) att trafikvolymen kommer att öka totalt.

Ett uttryck för tillväxt. Det är något vi i vårt politiska block tycker är positivt! :-)

Varma hälsningar
/Johan

4:37 em  
Blogger Fredrik Frangeur said...

Ditt resonemang kring klimatet är ett praktexempel på det kollektiva handlandets dilemma. Sveriges globala utsläpp är ju så små så varför ska vi bry oss om klimatet när vi gör infrastruktursatsningar i Stockholm. När alla tänker så blir resultatet dock total katastrof. Klimatfrågan kräver en global lösning, frågan är dock hur Fredrik Reinfeldt med trovärdighet ska kunna driva på för ett globalt avtal när hans regering satsar skattepengar på klimatfarlig infrastruktur som blir klar alldeles lagom till det år växthusutsläppen måste peaka för att inte orsaka tröskeleffekter. Mer oseriös klimatpolitik får en leta efter.

6:54 em  
Blogger Johan, PL&C said...

Jag tror att du har rätt i att det krävs andra lösningar. Utsläppen är problemet och det är utsläppen som ska bekämpas. Inte vägar. Inte bilar.

En global CO2-skatt är kanske en önskedröm, men det kanske skulle kunna gå om man kan koppla den till WTO, som faktiskt har fungerande sanktionssystem.

7:53 em  
Blogger Johan, PL&C said...

(Det är dock ett faktum att Alliansregering åstadkommit en hel del mer på området än vad vänsterpartierna gjorde dessförinnan.)

7:55 em  
Blogger Fredrik Frangeur said...

Men en infrastrukturinvestering på 28 miljarder ger ju en inlåsningseffekt som gör att det blir svårare att satsa på annat.

Det tar 8 år att bygga vägen och om vi haft en global co2 skatt som jag hoppas vi får, så skulle inget privat företag vilja bygga den om vi ens privatiserat motorvägarna och gett dem monopol på vägavgifterna. Ge fö gärna exempel på exakt vad regeringen har åstadkommit på klimatområdet. (Alltså som inte tidigare genomförts av föregående regering).

8:01 em  
Anonymous Anonym said...

Om 8 år finns det inte bränsle att driva alla dessa bilar. Så vad skall vi göra på motorvägen?
Spela fotboll?

8:14 em  
Anonymous Livet efter oljan said...

Cykla! Jag ser fram emot att cykla på Förbifarten. Lite dyr cykelväg dock, men smakar det får det kosta.

9:43 em  
Blogger Per Hagwall said...

Vill bara påminna om att det mest resurssnåla sättet att bo på är i stora städer, t ex har Stockholm lägst utsläpp av växthusgaser per person av alla kommuner i Sverige. Fram till år 2030 väntas Stockholm växa med motsvarande ett Malmö i invånarantal och kranskommunerna med lika mycket. Det är en mycket positiv utveckling i riktning mot ett långsiktigt hållbart samhälle, men den händer inte av sig själv, det kräver utbyggnad av både spår och vägar.

Att stoppa Förbifarten och sätta strypsnara på Stockholms utveckling leder inte till bättre hushållning. Resultatet blir tvärtom att hundratusentals människor kommer att hindras att flytta hit och i stället kommer att göra av med mer resurser någon annanstans.

10:29 em  
Anonymous Jesper Nilsson said...

Men Söderleden byggdes med samma argument om att köerna skulle minska. Faktum nu efteråt är att keöerna både på Söderleden och ingående vägar har ökat eftersom Söderledsbygget stimulerade till ökad trafik. Det tog två veckor att nå upp till hela kapacitetsökningen.

Visa mit ETT exempel i Stockholm där motorvägsbyggen faktiskt minskat det totala köandet. För det är inte precis smickrande att du rakt upp och ned ljuger!

10:02 fm  
Blogger redundans said...

Per Hagwall : Det är resursnålt jur pågrund utav närhet. Att kommukationen är effektiv. En stad som är utspridd över stora ytor och binds samman med motorväg är den verkliga strypsnaran mot de typer av fördelar du beskriver hos en urban stad. Förtäta och bygg kollektivtrafik. Det är FN's, EU's milöråds och WHOs självklara krav på Europas huvudstäder från 2008.

10:06 fm  

Skicka en kommentar

<< Home