fredag, februari 06, 2009

Om företagande på brännpunkt

Magnus Andersson skriver idag på SvD Brännpunkt om företagande, vilket är viktigt att inte glömma bort mitt i all energipolitisk yra.

Som företagare sedan många år tillbaka kan jag bara säga att jag aldrig ångrar att jag valde den här banan. Aldrig. Inte en sekund.

Det är verkligen skitläskigt att ge sig ut på okänt vatten och inte veta om man kommer att kunna tjäna några pengar, men gör man rätt och jobbar hårt kommer det till slut en dag där man plötsligt se vilken stabilitet man ändå lyckats bygga upp.

Detta tar dock längre tid än vad de flesta tror. Jag tror att jag och min kompanjon harvade på i minst 4-5 år, innan vi kunde börja räkna med att få lön varje månad.

Likviditetspoblemet är ständigt närvarande, men också faktiskt en garant för att du håller dig på rätt sida om lönsamheten. Det är naturligtvis olika från bransch till branch, men en annan underskattning många gör är tiden mellan det att man tar en första kontakt med en ny kund, tills dess att man börjar tjäna pengar på dem.

I mitt fall är snittet kanske 2 år från säljsamtalet och till att första fakturan är betald. Ibland går det fortare, men då är det oftast fråga om mindre projekt.

Säljsamtalen blir ganska många innan något av dem faktiskt leder till affär. En gång jobbade jag med en marknadschef som hade en korkad sägning som jag alls inte tyckte om när han sa den: 100 knack, 10 snack, 1 tack. Dessa proportioner kanske inte gäller i det jag jobbar med och det går nog kanske inte att ringa runt och sälja våra tjänster på cold calls, men som ny företagare måste man ha en medvetenhet kring det faktum att varje kontakt inte kommer att leda till affär, men att detta är något helt naturligt och inget att förebrå sig.

Slipa processerna, ut och träffa folk, ring upp och prata, ta många förutsättningslösa möten, jobba pro bono - det är alltid bättre att jobba än att inte jobba, även om du inte får betalt. Och GE INTE UPP!!! Uppsidan kan vara väldigt fin rent ekonomiskt, men den stora belöningen är känslomässig! Det är få saker som slår känslan av att damma in en riktigt fin affär! :-)

Etiketter:

1 Comments:

Blogger Unknown said...

Instämmer! Företagande passar inte för alla men för min egen del var känslan när jag skickade första fakturan var helt fantastisk. Det handlar inte alls om pengar för min egen del utan bekräftelsen att man på egna ben har byggt upp ett förtroende,sålt in och levererat en tjänst som någon tycker är tillräckligt bra att betala för...

Känslan när man sen inser hur mycket man får behålla av sina sålda tjänster är mindre rolig men det positiva med företagande överväger trots allt det negativa.

11:41 fm  

Skicka en kommentar

<< Home